Åtta digitala uttryck
Digital konstgrafik
Galleri Lokomotiv, 21 februari

En sex veckors kurs i konstgrafisk produktion resulterade torsdagen den 21 februari i en dags utställning av de praktiska och estetiska möjligheter som utforskats och erövrats. Kursen finansierades av AF-kultur och anordnades av Örnköldsviks kollektiva konstnärsverkstad, som i sin tur samarbetat med två av sina närmaste grannar. Kursen utnyttjade lokaler, datorer, programvara och skrivare hos DPC, Mittuniversitetets forskningscenter Digital Printing Center. På Ågrens tryckeri finns sedan ett och ett halvt år en mångsidigt användbar planskrivare, som också stod till kursdeltagarnas förfogande.



©BUS 2013/Charlotta Pemer, A Piece of Nature
©BUS 2013/Herman Lohe, Stora skogen och Utan titel–aftonstämning.
Interiör från Galleri Lokomotiv den 21 februari.


Kursen erbjöd därmed ett gyllene tillfälle till undersökning av de digitala tryckteknikernas möjligheter och begränsningar i kombination med ett brett urval av material. Här fanns resurser som överträffar både vad de kollektiva konstnärsverkstäderna och, gissningsvis, vad de konstnärliga högskolorna brukar kunna erbjuda. Intrycket i Galleri Lokomotiv var att kursen alstrat en uppsjö av bildidéer hos deltagarna, som visserligen hade förkunskaper i digital bildbehandling, men som inte alla kom från det grafiska bildområdet. Det som avslutningsvis visades i galleriet liknade dock i oväntat hög grad vad som brukar komma ut ur en samarbetsvillig storformatsskrivare om man har tid och, inte minst, råd att laborera med bildprogram på olika underlag under en period; digital grafik i form av bläckstråleutskrifter på papper.

I lokalen sades visserligen att kursdeltagarna hade tryckt på kaffekoppar och andra tredimensionella objekt. Kanske ansågs det för trivialt att visa upp. Jag hade gärna sett mera bild i kombination med oförutsägbara underlag eller oväntade sammanhang. Därför uppskattade jag att se en av Kim Stenlunds bilder som tagit fäste i en upphittat skärva kakel och Annika Kronlid Arvidssons fotografiska bild av Dalsberget i Nordingrå på ett stycke som såg ut att vara obearbetad pappersmassa. Det finns redan ett antal produkter som är fabricerade för att ta emot transfertryck och bläckstrålebilder: T-shirts, märken/badges och flip-flopp tofflor. AnnMari Brenckert hade tagit fasta på kursbeskrivningen och beslutsamt prövat de flesta möjligheter. Ludwig Franzén gjorde sin mer avgränsade undersökning av UV-härdad bild på polykarbonat till en bildmässig utforskning av fönster i hus och hem i Örnsköldsvik.

Kursens undersökande upplägg gjorde att också planskrivaren i Ågrenshuset kom att användas i kombination med material som inte tidigare prövats där; kakel och limmad spånskiva. Charlotta Pemer arbetar vanligen med keramik och gjorde under kursen ett rapporterat organiskt mönster som föll väl ut både överfört till kakelplattor och papper i en tapetliknande våd. I den plana skrivaren kunde plattorna läggas ut i sin planerade bredd och printas över hela ytan. Herman Lohe hade bearbetat en digital bild uppbyggd av många lager och sammanfört den med en organisk yta av flisigt trä. Bilden, med en naturstämning som hämtad från förra sekelskiftet, såg ut att höra hemma i någon av Thielska galleriets salonger. Eller kunde utan vidare placeras där.

Det råder ingen tvekan om att kursen lett till landvinningar som är tacksamma att omsättas i utsmyckningar och uppdrag för offentliga rum. Frågan är bara om någon projektledare eller konsult med ekonomiskt och estetisk inflytande hann upptäcka det under utställningens få öppna timmar.

Text och foto: Margareta Klingberg
Volym 2013-02-27